Mormor

Jag skulle ringa till mormor idag, o slår fel nummer så jag ringer till mamma istället. Hon gråter i telefon, hon lät helt förstörd. Stackars stackars mamma, vill vara där för henne men jag hade inte gjort mycket nytta. Svårt att förstå att min mamma inte fixar allt. Det är sånt man bara tar för givet liksom...

Ringde sen iaf till mormor. Hon var jättesvag i rösten och svarade knappt på det man pratade om. Hon brukar vara klar i skallen men jag vet inte om det är medicinerna som gjort det eller om hon helt enkelt inte orkar längre. Hon svarade helt galet på det man säger... vill åka dit snart, får se om det funkar till helgen kanske. Då är mamma där istället för Marianne o det är ju helt klart att föredra.

Man har klarat sig länge men nu är det nog dax. Trodde nog iofs att det skulle bli farmor först men så är alltså inte fallet. Min lilla lilla mormor. Kan inte klappa ihop nu, barnen har fortfarande kompis hemma