Så blåst!

Sist jag skrev här var jag förtvivlad över att jag var orättvist behandlad som fick min mens så tidigt...Då kan man ju tycka att jag borde ta hänsyn till det när man tänker på samliv o så... men NEJ det gjorde jag inte...eller iaf för sent. Nu är jag alltså gravid. Ja, det står faktiskt det. O det finns ingen tvekan nånstans...om abort alltså... eller jo det är klart det gör, i hjärtat men hjärnan är definitivt starkast denna gång. Så taskigt som jag mådde under grav o därefter så är bara det en anledning. Sen att ha barn som det skiljer mindre än 1 år på...där har vi ytterligare en anledning som bara för sig själv skulle vara avgörande. O till slut så är det ju faktiskt så att vi inte har plats. Alltså finns bara en sak att göra o tid är inbokad redan. Jobbigt att det är hela 2 veckor bort bara... Får försöka att inte tänka på det. Jävla skit. Jag känner mig som en 15-åring som inte kan kontrollera sig. Man borde väl kunna tänka sig för kan man tycka när man är 35? Eller NÄSTAN 35 iaf... Föraktet bara blommar ut, härligt härligt...

Dessutom har jag fått tandvärk i min kassa tand...jag är livrädd för att ringa tandis...de säger säkert att den måste dras ut, o är det nåt som är inte roligt så var det att dra ut tand... Mitt liv just nu är lätt utbytbart, bara att säga till om nån vill byta... :-)