Jag är så trött, jag vet inte vad jag ska göra. Det finns ingen energi nånstans att luska fram. Jag orkar knappt hålla ögonen öppna. O så måste jag fixa diskmaskinen, hämta mer ved, har lovat barnen till pulkabacken o så måste de ha mat med. Fatta hur mycket energi det krävs. Det känns avgrundsdjupt. O tårarna hotar att svämma över hela tiden. Ledsen för allt o inget. Vet inte varför. Täcket över huvudet så man slipper se den strålande blå himlen o solen hela tiden. Få dåligt samvete för att man inte nyttjar det på nåt vis.
Igår valde jag en lätt variant, vi ringde till Tina o barnen o fixade med dem till Leos lekland. Ungarna lekte o gjorde av med den energin de behövde o jag fick kaffe o snacka goja o behövde inte resa mig alltför många gånger. Som hittat. Som ju då tyvärr tas igen idag. Eg borde våra planer för idag inte kännas spec betungande för det är det ju inte men när jag inte har nån energi från början så... Vill kunna känna mig så där pigg o energisk som faktiskt händer ibland. Vill kunna vara nåt mer än ett lik som vandrar omkring här för mina barn. De säger ingenting, utan bara tittar lite undrande på mig. Jag bestämmer en tid på kvällen som är den absolut tidigaste tiden jag får gå o lägga mig, igår hade jag lätt kunnat gå o sova vid 8 när jag hämtat Ida men det funkar ju inte. Ända till nästan 11 tror jag jag höll mig vaken. Ida hade släckt vid kvart i tolv o linn efter 12. Vilket liv vi lever. *suck*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar